Tvåtusen nitton

2019 alltså. Känns så rätt. Jag kände det direkt i morse när jag skulle skriva dagens datum för första gången i år. Jag brukar annars tycka lite illa om att börja skriva det nya året i siffror. Men inte 2019. Att det känns så rätt måste ju bara vara ett tecken. För nåt. På att det kommer bli ett hejdundrande bra år eller nåt sånt. Eventuellt så är det bara ett tecken på att jag har en hang up på det skrivna. Apropå det så har jag ju verkligen inte skrivit ihjäl mig det senaste. Åtminstone inte här på bloggen. Jag har tänkt en massa på det men inte kommit så mycket längre än så. Men men. God start till dig som läser och om saker som att söka mina rötter, skriva, leva familjelivet, jobba och att vara människa tänker jag att det bästa är att inte lova något. Typ Fortsätt läsa

Sociala medier – älskade av-och-på-förhållande

Jag älskar mina sociala medier. Genom dem får jag massvis med inspiration. Jag lär mig saker. Jag hittar nya kontakter och får hjälp med saker av folk jag inte ens känner. Jag hittar nya resmål och prylar jag aldrig saknat men verkligen behöver. De hjälper mig att komma ihåg saker. Jag håller mig uppdaterad. Jag har till och med koll. Men med jämna mellanrum brukar jag också komma till en punkt där jag bara måste ta bort apparna, för att få en paus. Varje gång jag gör det är känslan lättnad och tystnad. Ljuvlig tystnad. Ungefär som när man varit på fest och minglat, pratat, interagerat. Och sedan kommer hem, stänger ytterdörren, sparkar av sig skorna och sjunker ner i soffan. Ensam, full av intryck. Blundar och hör bara tystnad. Jag behöver inte se något jag inte vill se, behöver inte ta ställning. Jag får inga mindervärdeskomplex när jag jämför Fortsätt läsa

Vad kan man ha en skrivkompis till?

Skrivkompis. Jag har en skrivkompis. Jag rekommenderar alla som skriver att skaffa sig en. Efter att ha gått med i Skriv i somras fick jag (och alla som deltar i programmet) hjälp med att få mig en skrivkompis. Till en början kändes det ganska obekvämt och lite pinsamt. Tanken på att ringa upp någon jag aldrig träffat eller vet någonting om och börja prata skrivande var lite knäpp faktiskt. Vi blev i alla fall en grupp på fyra som började lite trevande med att ge varandra textrespons och det var en superhärlig grupp med enormt mycket energi. Men eftersom det egentligen var skrivkompisar vi skulle bilda så delade vi oss i två par. Min skrivkompis blev Ina Och jo, visst är det lite knäppt att ringa upp varandra, säga hej och sen ösa på med prat om bara skrivande. Vi har aldrig träffats och vi känner inte varandra. Egentligen. Samtidigt känns det som Fortsätt läsa

Varför skriver jag idag?

Efter en fullproppad dag med aktivitetsplaner, lathundar, filmning, möten, webbuppdateringar och sociala medier kommer jag hem och undrar hur jag tänkte när jag tidigare under dagen bestämt mig för att skriva efter jobbet. Varför skulle jag vilja det när jag suttit vid datorn nästan hela dagen? Hur ska jag orka tänka nåt mer efter att ha proppat varje cell i hjärnan full med information och samtidigt dränerat samma celler på nya idéer och funderingar? Men så tar jag en kort promenad och tankarna börjar virvla. Jag söker efter något att skriva på men vill samtidigt njuta av luft i mina lungor och testar ett tips jag fick om att “lägga” saker på olika kroppsdelar, för att minnas dem. Och när jag kommer hem funkar det faktiskt. Jag tar den där tanken jag placerat på ena axeln under min promenad och sätter mig ner och börjar skriva. Inget speciellt, bara ord. Och nu Fortsätt läsa

En reflektion om att vara på väg

Jag brukar ofta fotografera bilder på vägar och stigar. Och för mig är symboliken i det att jag alltid känner att jag är på väg någonstans. Många gånger har det inneburit att jag längtat. Längtat till något nytt eller bara till något annat. Tidigare i mitt blev detta lite min grej. Jag tycker om att göra saker, utveckla saker, förändra och jag var hela tiden ett steg före. Bestämde mig för en sak och höll stenhårt på det, tills det inte var kul längre. Utbildade mig. Till allt och inget. Traskade vidare så fort något kändes fel. Tänkte att det som inte är bra på en plats är kanske bättre på en annan. Jag flyttade, bytte jobb, utbildning, kompisar. En gång sade en person till och med till mig att “du kommer ju alltid vilja ha något annat förstår du väl? Det är bara sån du är.” och jag kände att det nog Fortsätt läsa

365 nya dagar

Det bästa jag vet. Nya tag, nya utmaningar, tänka om och tänka bättre.  Och så här är det. Jag har inte ett enda nyårslöfte. Men. Jag har funderat och funderat och nu har jag färdigställt årets plan. Saker som jag känner är viktiga för mig att fortsätta fokusera på i år är till exempel att vara i naturen. Där kan jag andas och jag kan tänka. Så fort jag kommer utanför en dörr sluter sig mina ögon nära på av sig självt. Bröstet höjer sig i en djup inandning och jag suckar till av lycka och uttrycker så gott som alltid “gud va’ skönt att komma ut”. Jag kan bara uttrycka det som att min själ längtar utomhus. Jag skulle så gärna vilja kunna säga att jag är mig själv ärlig fullt ut. Och jag skulle vilja känna att jag litar på mig själv och mina egna val. Men så Fortsätt läsa

Paus – snart play

Innan jag helt går vidare till 2017 pausar jag lite och ser tillbaka. 2016 skrev jag mål. Och nu när jag tittar tillbaka på dem så känns det som om jag faktiskt tänkte igenom målen ganska noga. Även om jag inte riktigt minns att jag gjorde det… Problemet med målen för 2016 var att jag inte utvärderat dem någon endaste gång under året. Inte på riktigt. Trots att de var rätt SMARTa och alltså hade kunnat ligga till bra grund för att utvärderas. Jag ser i alla fall nu när jag läser dem att jag har haft målen med mig någonstand där i bakhuvudet, vilket känns ganska bra 🙂 Så här såg de i alla fall ut. TIO MÅL FÖR ÅRET 2016 Upptäcka minst ett nytt resmål check Njuta av att vara i naturen check Testa ett nytt äventyr, som exempelvis åka höjdbanan check Åka skidor eller snowboard minst en gång check Upprätthålla en Fortsätt läsa

Nytt år. Nya mål. Snart.

Det börjar närma sig ett nytt år. Och jag tycker väldigt mycket om nästan allt som är nytt och har inför 2017 börjat fundera på vilka mål jag skulle kunna sätta för mig själv. Sen jag började sätta mål för mig själv har jag märkt att saker och ting faller på plats lite lättare och att allt liksom blir lite bättre. Förra året satte jag upp tio mål som jag nu, när jag började fundera på nya, hittade bland buntar och anteckningar. När jag såg mina mål framför mig kunde jag se att jag (förvånansvärt nog) faktiskt haft de med mig någonstans i bakhuvudet under året fastän jag samtidigt verkar ha förträngt de helt. Och eftersom jag helt glömt att göra det under året känner jag att, innan jag kan sätta upp de nya målen, behöver utvärdera de gamla. ÅRET 2016 1. Upptäcka minst ett nytt resmål Ja. Vi åkte till Mallorca Fortsätt läsa

En liten resa är också en resa

Jag längtar efter att resa! Paris, New York, Island. Berlin, San Fransisco, San Sebastian. Helsingfors, Oslo, Kuba. Det finns många platser som står på listan och eftersom både jag och Sebastian fyller 25, eller 35 var det visst, i år så tänkte vi oss att en liten resa kunde sitta på sin plats. Men eftersom jag/vi är ganska dålig(a) på att spara råkade köpa ett hus förra året så finns det inte så mycket utrymme för att resa. Men då pratade vi om vad det egentligen är som är det fina med att resa. Och kom fram till att det, i alla fall mer eller mindre, är: att se nya platser att komma iväg hemifrån. Eftersom inga av de kriterierna är särskilt svåra att uppnå kom vi på att vi faktiskt lätt kan komma iväg på en “resa” utan att det behöver kosta tusen många pengar. Så. Efter att ha diskuterat en helg till Fortsätt läsa