“Här ligger jag och blöder” lämnar sköna spår

Under förra helgen fick jag en ny kompis. 17-åriga Maja. Maja är huvudperson i Jenny Jägerfeldts bok Här ligger jag och blöder. Ett av årens bokreafynd! Titel: Här ligger jag och blöder Författare: Jenny Jägerfeld Förlag: Gilla Böcker Om boken: Maja går första året på gymnasiet. Estetiskt program. Hon tycker att världen, eller åtminstone hennes jämnåriga skolkamrater, borde ägna sig mindre åt att bry sig om hur de ser ut. Inte för att hon själv inte gör det, men hon konsumerar i alla fall inte klädesplagg som det vore dagens lunch. Maja ska göra en hylla på skulpturlektionen. “Men en hylla är väl ingen skulptur..?” säger alla som Maja möter men det kan det väl visst vara tänker Maja. Olyckligtvis, för det är väl en olycka(?) sågar Maja av sig tumspetsen och efter det är cirkusen igång. Med bultande (avsågad)tumme tar Maja tåget till Norrköping för att träffa sin mamma Jana. Det Fortsätt läsa

Långfredagslångsamhet

Jag vaknar tidigt som vanligt. Vänder mig om, en två tusen gånger. Kollar mobilen. Facebook, Twitter, Instagram. Facebook igen. Funderar på om jag ska gå den där promenaden. Ååå jag känner för att promenera längs fälten i diset. Kanske se solen gå upp. Vakna till liv. Jag ska gå en promenad… Snart. Ligger så ett tag och funderar på resten av dagen. Vi skulle skrubba altanen. Jag ska baka bröd och kaka till festen i morgon. Eller fest kanske är att ta i. Bjudning är nog mer det rätta ordet. Föräldrar, barn, plastsyskon, bonusföräldrar kommer hit och firar påsk! Mamma och Björn ska testa “nya” gästrummet. Barnen kommer hem från sin pappa. Skala potatis, fixa laxen och pajen (fast det gör ju faktiskt mamma!), påskäggsjakt, köpa öl och vin gjorde vi igår, dricka utan alkohol – check! Vad mer har jag glömt?! Jag ska gå en promenad. – God morgon Fortsätt läsa

På väg mot Göteborgsvarvet

Innan jul anmälde jag mig till Göteborgsvarvet. I smyg kan man säga. Planen var från början att ingen skulle få veta att jag anmält mig. Jag skulle träna för mig själv för att sedan helt magiskt springa varvet utan att någon förväntade sig det. Jag har aldrig riktigt förstått det där med motivation. Yttre motivation av andra gör att jag sätter press på mig själv och går nästan direkt in i väggen. Men även min egen inre motivation är svår att förstå sig på. Om jag bestämmer mig för något, då är det det som gäller. Ända tills det inte gäller längre. Och det är det som är det svåra. Om jag bara har min egen motivation är det alldeles för enkelt att avbryta och kasta in handduken. Hur hittar man då den perfekta balansen mellan yttre och inre motivation? Hur kan yttre stimuli hjälpa mig att motivera mig själv för att Fortsätt läsa

Dagen efter…

I flera veckor jag har planerat, sett fram emot och längtat efter en nätverksträff för kollegor runt om i Sverige. Så lunch-till-lunch torsdag till fredag var det äntligen dags. Jag hade valt den perfekta platsen, planerat in två dagar med diskussioner, praktiska övningar och mat och fika. Jag räknade till en början med att det skulle bli 20-30 pers och blev rätt besviken för det kom bara åtta personer. Men nu är det gjort! Vi hade två kreativa dagar tillsammans. Jag var visserligen rätt stressad och lite frånvarande på grund av allt planerande och tänkande på lunch, fakturering, hålla tider och alla nöjda. Men vi hade bra diskussioner och alla som var med var riktigt kreativa med filmning och foto. Jag tror de hade roligt och fick med sig en del bra grejer hem igår eftermiddag. (Parantes… …förutom när jag tänker på att de nog tyckte det var tråkigt att vi Fortsätt läsa

Synopsis, poddar och känslodagbok

Ok. Jag har som jag tidigare nämnt en början till en idé, en bokidé, och jag har börjat på ett synopsis. Jag har redan kört fast och kan inte bestämma mig för en handling. Jag har ett ämne jag skulle vilja skriva om och ett hum om vilka huvudpersonerna ska vara. Jag har en del viktiga vändpunkter klara för mig och några nyckelscener som jag vill få in i berättelsen. Men jag tycker ändå inte att jag får ihop planen. Till min hjälp i arbetet har jag lyssnat på poddar, letat skrivtips på nätet, i böcker och i tidningar. Jag har nästan anmält mig till en skrivarkurs (men tänker att jag kanske måste börja skriva först för att ha något underlag). Det största problemet känns som det är tiden. Jag tänker i mitt huvud att jag ska sitta ner varje kväll, typ vid den här tiden och skriva lite varje dag. Fortsätt läsa